Varför? D:

Asso nu får du ta och ge dig ****, när vi var små så var du en av de snällaste raraste tjejerna på jorden ( tyckte jag ) folk sa att du inte var det men jag vägrade lyssna för du var min bästa vän. Men sen när vi började skolan så ändrades du helt. när vi var ungefär 9 fick jag veta att du hade det svårt hemma, tycke då självklart synd om dig. Men sen utan anledning så försökte du förstöra mitt liv.. när vi blev osams och jag var med andra så försökte du snacka skit om mig till de, du försöke med allt för att ta de ifrån mig för att jag skulle bli ensam. du lyckades </3 jag var nästan helt ensam, men det fanns en tjej, som aldrig trodde på dig ****, jag var bästis med henne i 3 år. vi hade jättekul.. och jag hade lite andra vänner också.. men man kunde inte precis kalla mig populär.
det var du A*** du var populärast i klassen och jag var så avundsjuk på dig.. sen tog **** min bästis och jag var ensam,, tills A*** kom ,, vi blev också bästisar och jag blev lite mer social, tack för att du fanns där för mig A***. Sen hände massa skit och jag hamnade på botten. tack vare dig ****. Men nu, nu är jag uppe i topp igen.. och jag skiter totallt i dig och det gör mina bästa vänner också.. jag har vänner nu, jag har ett liv nu, jag har lycka nu, jag har ett syskon nu ( hör inte till men men ) ja, du är i bott och jag är i topp. va skönt att jag vet att du misslyckades din lilla *****. och du vet väl att jag också kan ljuga, jag kan också skaffa uppmärksamhet, jag kan också låtsas. Dra någon stanns...




_______________________________________________________________________________________________


Tack för att ni finns, ÄLSKAR ER <3 FOREVER



fulbild btw


Kommentarer
Postat av: Mandie<3

Gud vad taskigt, finns...<3

Men allvarligt så gör man inte asså!

2010-05-25 @ 14:32:27
URL: http://mandielovetwilight.blogg.se/

Skicka en kommentar Till Mig :

Vad heter du min lilla läsare <3:
Ska datorn komma ihåg dig?

E-postadress: ( publiceras ej <33 )

Vad heter din blogg, URL/Bloggadress:

Skriv till neeenns och lys glädje i hennes vardag:

Trackback
RSS 2.0